Ni frågar hur jag mår hela tiden.. Det är seriöst INGEN som vet exakt hur jag mår.. Men nu ska ni få veta!
Jag mår så JÄVLA dåligt! Allt började när jag va 10 år! Jag vart stökigaste personen i klassen. Min lärare hatade mig osv... Men sen så när jag började i 7:an på högstadiet... Då vände allt dåligt till hemskt! Jag hade det skit bra på stålforskolan.. Men sedan så de jag va med.. De börja jag bråka med så jag bytte skola.. Nu tänker ni wow.. Hon bytte skola?
På stålfors va jag ensam hela dagarna i 3 veckor och 4 dagar! Jag gick runt och lyssna på musik medans folk bitchblickade mig och kasta sudd och papper på mig. Det va hemskt. Fick sedan byta skola till faktoriet. Jag går i en jätte trevlig klass! Men det är inte klassen de Är fel på... Det är jag.. Jag jobbar ALDRIG på lektionerna.. Känner mig helt jävla loss... Alla bokstäver och siffror i en enda röra.. Lärare står i timmar och förklarar till mig om vad jag ska göra.. Fortfarande så fattar jag inte. Då tänker jag.. Jag har seriöst något jävla problem om jag inte förstår när de har förklarat på 5 olika sätt.. Jag blir så ledsen på mig själv att jag inte ens har tålamod till att lära mig nytt... Gråter ut varje kväll... Men gråter inte bara för de... Utan min familj däremot... Min mamma Har haft självmordstankar och berättar sånt till mig... Hon hår runt och säger att hon genom kort tid kommer att dö/försvinna... Och jag vill spendera så himla mkt tid med min mamma men när vi väl är så är det bråk med oss HELA jävla tiden! Vi bråkar om ett lilla minsta! Om pengar,skola,vänner, min lillebror osv... Och självklart på någe jävla sätt så kommer vi fram till att hon snart kommer "försvinna"... Mår så jävla dåligt av de...
Min pappa... Jag älskar han så jävla mkt! Men han gör fel mot mig och det vet han! Han jobbar från 7 på morgonen till 7 på kvällen... Sedan jobbar han hemma.. Så han har nästan aldrig tid med mig... På vintern är han ledig.. Då åker han till Thailand i 4-5 månader.. Sen kommer han tillbaka och jobbar.. År efter år...
Just nu bor jag hos min faster och det är ganska jobbigt.. Eftersom att pappa kommer hem på söndag.. Och allt kommer kännas fel och jobbigt..
Jag har precis gjort slut med en kille som jag typ älska så jävla mkt... Och det är så sjukt svårt att släppa han... Men det är ingen jävel som förstår det... Alla säger "sluta tänk på an,. Du är värd bättre!! Han är inte värd dina tårar.." SHIT... Blir bara mer och mer ledsen... Och nu fortsätter han skriva gumman osv.. Vet inte om jag ska gå på det eller så.. Jag är liksom så jävla lätt kär...
Det känns liksom för mig.. När jag ser på lina kompisar så är de så snygga.. Jag räcker inte till som de gör.. Jag är inte som dom... Alla tycker de är snygga och de får de killarna man vill skriva med osv... De är de som kanske får mig på så jävla dåligt självförtroende!
Jag har problem med att äta mat... Jag äter i skolan.. Sen Äter jag inget resten av dagen.. Äter nästan ALDRIG på helgerna..
Har ALDRIG i mitt liv ätit frukost 3 dagar I rad.. Jag spyr typ upp allt jag äter.. Och en jävla massa sura uppstötningar har jag!

Detta är 50% av alla mina problem.